När vi två blir ett

Roys far har varit hos oss ett par dagar, han stannar till annandagen. Det är alltid kul att träffa honom, han är en mysig person… :)

Kramisar

Kicki

När är det lämpligt att säga vad man tycker? När är det rätt tillfälle att ta bladet från munnen? Ja, det är inte lätt att veta. Ibland talar man innan man hunnit tänka och ibland har man samlat på sig under en längre tid och så bubblar det över. Detta gäller för allt egentligen, både bra och mindre bra saker. Skriver här några exempel på när det kan vara svårt att veta vad som är rätt:

• Är det lämpligt att tala om för bästa vännen att man vet att deras partner vänstrar, om man anser att det är lämpligt när ska det i så fall ske? Talar man om det i ett tidigt skede kan man kanske anses vara ”skvallerbytta”, talar man om det i ett sent skede kan man kanske till och med anses vara illojal som har hållit inne med det så länge.
• Är det lämpligt att tala om för kollegan att han/hon har en nedrans dålig andedräkt? Om man säger det hur ska man i så fall uttrycka sig? Vissa kanske blir sårade, andra lättade över att man talar om det. Svårt att veta i förhand.
• Om man ser att väninnan har blivit lite rund om magen och man misstänker att det kan vara tassandet av små fötter på gång. Ska man fråga direkt eller ska man antyda att man observerat det? Vad säger man om det visar sig att det ”bara” är lite för god mat och dryck som är orsaken?
• Ska man vara öppen och ärlig om man anser att någon handlar fel eller ska man tiga still och hålla tyst om det? Om man säger det, är man då beredd på följderna? Vissa kan ta illa vid sig, andra bryr sig inte ett dugg ytterligare en tredje kategori känner sig kanske orättvist behandlade.

Häromdagen sa jag vad jag tyckte till en person, men jag kan ärligt säga att jag inte var beredd på konsekvenserna. Det fick proportioner jag inte ens i min vildaste fantasi hade kunnat förutse och flera av de saker som hände efteråt gjorde att jag mådde, och fortfarande mår, dåligt. Jag ångrar inte att jag tog bladet från munnen men det var kanske ett illa valt tillfälle – det var dock inte planerat utan det liksom bara kom… Om man håller tillbaka sina åsikter blir man snart förtryckt och överkörd och det vill jag inte… Förhoppningsvis ”rids stormen ut” och saker går tillbaka till det vanliga. Men man kan aldrig veta...

Det ligger mycket i uttrycket ”tala är silver tiga är guld” men ibland anser jag att det är bättre att tala än att tiga. Förhoppningsvis blir det inte allt för fel…

kramisar

Kicki

Har du problem med vädret? Det har inte jag, inte så mycket ialla fall… Men många har…

Den här veckan har vädret varit rätt extremt. Från dag till dag har temperaturerna pendlat från minus 10 till plus två. Gatorna är så hala att man inte har en aning om ifall man kan ta sig till jobbet eller hem utan brutna ben eller armar. De stackars människor som har som jobb att hålla vägar rena och halkfria får jobba trippla skift och ändå blir det inte bra. Ortopedakuterna har aldrig haft så många benbrott på så kort tid innan (om man får tro tidningarna). I går morse halkade jag på perrongen och trillade omkull, vem ska man höra av sig till när inte perrongerna är ordentligt skottade? Ibland undrar jag om jag ska köpa mig en käpp, man får ändå gå som en gammal krum människa i halkan…

Kollektivtrafiken är helt kaiko. Kompisarna fick ta taxi hem härom kvällen för att det beslutats att den väg de ska hoppa av på inte var säker för bussen att köra på. Därför hoppade bussen helt sonika över de hållplatser (kanske 4 -5 stycken) som ligger utmed den vägen och de fick ta sig hem bäst de ville.

Tågen ska vi bara inte tala om. Fast å andra sidan räckte det med lite kyla och fem snöflingor innan de krånglade. Trots att löftet kom som sa att förra årets tågkaos inte skulle upprepas. Jo pytsan! Härom dagen hamnade jag på ett tåg jag trodde skulle avgå ca 10 minuter efter att jag satt mig på det, men det visade sig att det var det tåg som skulle ha avgått en halvtimme tidigare… Det tåget jag åkte med i morse skulle tydligen ha åkt 45 minuter tidigare. Med andra ord så hamnade jag åter på ett tåg som inte var det jag trodde trots att det faktiskt avgick den tid som jag trodde att det skulle avgå… Krångligt? Hahahaha. Jo tack. Men inte så förvirrande som det var i måndags morse då tågen annonserades gå på en plattform och i själva verket avgick från en helt annan. Snacka om att det blev spring mellan perrongerna. Jag tyckte det påminde om sällskapsresan när sällskapet ska hämta sitt bagage på flygplatsen och fick springa mellan banden… I morse var det dessutom svinkallt på tåget eftersom inte värmen fungerade…

Vad är det man betalar för egentligen? Jag, och förmodligen ett antal tusen personer till, betalar någonstans mellan 1000 och 1500 för ett månadskort. I den kostnaden kan man tro att det ingår någon form av service – men inte då. Tågen går inte i tid, bussar som dras in för den hållplats jag hoppar av på. Istället får jag välja att stå och frysa i minst 20 minuter innan en buss går eller gå de 10 minuter det tar att ta sig till jobbet. Det kan tänkas att man borde välja att gå för att få lite vardagsmotion, men det är en mörk och dåligt upplyst gång och cykelbana och jag känner mig allt annat än säker när jag går dit…

Fast idag är det underbart vackert, solen lyser och snön är vit. Fast då sitter jag inomhus och tittar ut och slipper känna hur kallt det är ;)

Kramisar

kicki

Roy och jag har försökt lägga om vår livsstil. Med andra ord så håller vi en diet och åtminstone Roy tränar. Jag är jätteimponerad av honom. Varje dag morgon och kväll gör han ett antal situps. Dessutom tränar han powerplate två gånger i veckan och så badminton på söndagar. Tänk om jag kunde få ändan ur vagnen och börja träna jag också... Men just det, vi har ju lagt om vår livsstil åtminstone vad det gäller kosten för oss båda. Vi äter LCHF kost. Vi äter inte socker, potatis, ris, pasta eller bröd. Däremot äter vi mycket ost, kött, fisk, ägg och nötter. Man skulle egentligen kanske utesluta frukt helt, men det gör inte jag. Egentligen av två anledningar: det är gott och nyttigt, vill inte äta vitaminerna i tablettform... Det blev visst tre anledningar :)

Vi har ätit enligt LCHF de senaste sex veckorna och det funkar faktiskt bra. Det har varit lite svårt på jobbet de senaste veckorna när alla julkorgar och chokladaskar kommer fram, men det har gått bra.Inte en förlupen skumtomte eller mozartkula har letat sig fram. Har suttit på händerna och hållt munnen stängd :)

Hur går det då? Ja, viktmässigt går det VÄLDIGT sakta, både upp och ner. Mest ner men även lite upp faktiskt... Inte fasen har vi rasat i vikt någon av oss som de påstår att man gör om man äter enligt LCHF. Kanske kan man vara ännu mer strikt och hålla på och väga och mäta allt man äter men det blir bara jobbigt i längden och då tröttnar man. Bättre att låta det ta tid och verkligen kunna hålla det istället. Eller tänker jag fel nu? Blodsockret har blivit lägre för oss båda. Bäst för Roy som i går fick reda på att hans HbA1c låg på 5.5, går det ner typ 0.3 till så är han inom normalvärdesgränsen. Skitkul tycker jag :) För mig har det gått neråt men inte så mycket som jag hoppats på... Har inte kollat mitt HbA1c än dock. Det märkliga var att när jag fick konstaterat att jag hade diabetes så hade jag slutat äta godis och kakor och annat skräp. Det gör jag inte nu heller och ändå verkar kroppen anse att blodsockret borde ligga på en konstant hög nivå... Ja,ja det fixar sig säkert. Hoppas på att dieten jag ska genomföra med hjälp av Sahlgrenska ska råda mer bot på den saken...

Man skulle kunna tro att LCHF blir tråkigt och enformigt, men det är det inte. Man får ju moffla i sig massor med gott bara man håller sig undan från sötsaker och sträkelserika saker. Fast det förstås jag ska inte sticka under stol med att jag faktiskt är sugen på både det ena och det andra emellanåt, senast idag hade jag gärna satt i mig lotusbilar. Kunde riktigt känna smaken i munnen. Men jag håller mig borta från det och efter en stund är suget över...

De flesta, även jag, går i någon form av fantasivärld som säger att bara jag går ner i vikt så ordnar sig allt och jag kommer kunna äta precis vad jag vill och hur jag vill... Sorry vännen det fungerar inte så.... En diet har en början och ett slut, vi får rikta in oss på en total livstilsförändring för att kunna hålla det vi föresatt oss. Och det är värt det. Våra barn och barnbarn ska kunna ha nytta av oss länge, jag vill leva ett fullgott och aktivt liv tillsammans med Roy under en lång tid framöver. Och får jag bestämma så kommer det bli så - och det hoppas jag att jag får... Bestämma alltså... :)

Kramisar

Kicki

Min son Erik fyllde i går 17 år. för första gången var jag inte på plats och firade honom. Kändes konstigt och lite ledsamt men jag får vänja mig... Jag hoppas han hade en underbar dag. Vi får fira honom när vi ses till jul istället...

Flodafamiljen hälsar och grattar!

Kramisar

Kicki

Men den drömmen kommer förmodligen aldrig att uppfyllas... Mmmm, sug på den karamellen... :) Istället får jag hoppas på att andra saker på min önskelista blir till verklighet. Vissa önskningar kan jag påverka själv, andra är utom min kontroll... På min önskelista finns bland annat att:

• mitt barnbarn föds frisk, givetvis gäller det för framtida barnbarn också.
• mina barn lyckas i livet
• kunna köpa kläder jag vill ha, inte bara sånt som råkar passa...
• vinna en storvinst
• bli gammal tillsammans med Roy
• min diabetes blir bättre i och med mina ansträngningar. Det är förhoppningsvis bättre sent än aldrig...
• jag med hjälp av Sahlgrenskas obesitasmottagning och med stöd av Roy och barnen en gång för alla lyckas...

Lite annan uppdatering...

I onsdags förra veckan (1 december) var vi på IKEA med Roger och Petra (Rogers flickvän). Efter det besöket blev vi bjudna på middag hos Roger. Limekyckling och ost-och örtgratinerade körsbärstomater. Väldans gott! Roger svor lite över att vi bara äter LCHF men han lyckades väldigt bra med maten. Mumma var vad det var :) Under tiden maten lagades satte Roy upp Rogers nyinköpta födelsedagsskohylla och jag hjälpte till att skruva ihop en byrå Roger hade köpt.

I lördags var vi på en liten trevlig julmarknad. En vi känner sålde sina grejer där. Hon hade bland annat gjort väldigt fina julbockar av granris som hon sålde. Vi köpte med oss lite ädelost gjord på getmjölk, rökt lamm och lammölkorv. Vi tänkte det kunde passa på julbordet i år.

I söndags var vi och fiskade på Kullsjön. Jag hade ett antal busiga fiskar som nafsade lite på mitt bete, en räka, men inget napp. Julius fick två och Roy en, fast han var först med att dra upp en regnbåge. Sen köpte vi skor - kände att det var rätt kallt om fötterna så jag köpte ett par som står emot väta och som jag dessutom kan ha ett par raggsockar i... Hoppas det blir bra...

I måndags köpte vi sänggavel - en jättefin (Leirvik tror jag den hette). Så nu slipper vi jaga täcket på nätterna... Det har tidigare åkt ner på golvet i fotändan och det är väldans tungt att dra upp... Det är ett sånt där dubbeltäcke... Nu ska vi "bara" lyfta upp golvet och byta reglar, tapetsera om och stuva om bland garderoberna så är det rummet klart... Hittade en bild på sängen på ikeas hemsida men får lägga in länken eftersom jag inte har en blekast om hur man får in den i bloggen... 

http://www.ikea.com/se/sv/catalog/products/S39849959

Vi köpte dessutom ett par hörnhyllor och satte på ett av köksskåpen. Det bidde jättebra - till slut. Vi hade tänkt använda dem som bokhyllor för kokböcker men det var för låga mellanrum mellan hyllorna. Så det blev till te, socker, brödrost och lite annat smått och gott istället.

För en månad sedan ca så köpte vi en braskamin på blocket. En "Elektrolux Martin" tror jag den hette... Martin var det med all säkerhet i alla fall... Roy har byggt en "klack" och satt fint klinker på. Vi ska köpa ett kakel och sätta bakom samt slamma skorstenen sen kan vi nog får värme från den. Den står i källaren - i ett rum vi tänkt göra om till badrum så småningom. Häftigt va? :) Lägger in en bild på kaminen vid annat tillfälle...

Eftersom det nalkas jul så står det i köket STORA chokladaskar och massor med skumtomtar och annat godis. Viljestyrkan och karaktären sätts på prov kan jag säga... Men jag sitter på händerna, stänger munnen och står emot med all kraft jag kan uppbringa... ;) Som en kollega sa " Nu ska man börja bygga upp sockerbehovet och göra magsäcken större inför julen..."

I övrigt skottade jag vår infart i går. Det tog väl 90 minuter ca och det var nedrans tung snö. I lördags när vi skottade hade man nästan kunnat blåsa bort snön med bara andedräkten... Idag känner jag lite i armar och rygg. Inte konstigt med tanke på att det var rena konditions - och styrkepasset... :) Det var säkert ett par hundra kilo snö som skottades undan... För den som inte vet hur det ser ut hemma hos oss så har vi en lång uppfart med en stor vändplats på toppen. Det är dessutom en backe...

Hmmm. verkar som om när jag väl börjat skriva så finns det nästan hur mycket som helst. Men nu får det vara nog för idag :)

Kramisar

kicki