Semester!

Ja då var snart tredje veckan på semestern avverkad. Vi har varit lite i husvagnen, lite hemma och lite på resande fot. Tyvärr har Roy fått arbeta två dagar i veckan men då har jag följt med och hjälpt till med det jag kunnat hjälpa till med. Det har inte varit underbart väder, bara ibland. Annars har det regnat mesta delen...

Vi hälsade på ett par vänner härom helgen. Det var trevligt, om man inte tänker på vädret då. Det hällregnade hela tiden, nästan. När det inte regnade passade vi på att gå en promenad och gissa vem som låg som ett fällt träd på asfalten - jo undertecknad givetvis. Vrickade foten så det stod härliga till, smällde i knät och fick ett rejält blåmärke på tummen av alla ställen... Har aldrig sett någon ha blåmärke på insidan av tummen tidigare :)

Golvet runt poolen börjar vi se en ände på, det är kul att se hur något växer fram och det blir bra :) Han är duktig min sambo. Tyvärr kostar det en del så vi får ta saker och ting lite pö om pö så att vi inte blir ruinerade på kuppen.

Nä nu är det ut i solen, får passa på när den för en gång skull visar sig...

Kramisar

Kickl


Semester!

Då var sommaren kommen och semestern har börjat. Gick på semester i måndags (11 juli) och lämnade ett kaos bakom mig på jobbet. Kände mig elak och som en svikare som lämnade min kollega i sticket, men efter ett dygn på kusten så var jag avslappnad :) Det är märkligt hur en vistelse i husvagnen kan få mig att koppla av...

Nu är vi hemma igen, dop väntar på lördag, vi har Lina med familj hos oss och på lördag blir det storfrämmande. Efter dopet kommer 9 personer följa med hem för övernattning :) Jisses - hoppas det kommer gå bra.

Vi har inte planerat något särskilt - vi hoppas på fint väder och långa dagar vid poolen. Ja just det - har jag berättat om poolen? Vi köpte oss en pool innan midsommar. Just nu håller vi, eller i ärlighetens namn Roy, på och snickrar på ett golv med tillhörande altan runt om. Det innebär lite mer arbete än så men till nästa sommar kommer det nog vara klart :) Vi har lite, eller rätt mycket, grävarbete framför oss - grävaren som skulle fixa till för poolen körde sönder en trappa - men det är lugnt (hihihi) Vi är åtminstone på det klara med vad vi ska hitta på i sommar - om vi skulle känna oss rastlösa...

Kramisar

Kicki


Skillnaden mellan att älska och tycka väldigt mycket om... (??)

Är det någon skillnad? Är det inte att älska någon om man tycker väldigt mycket om den personen? När älskar man och inte? Varför vill jag "prata" om detta? Jo. För mig, och jag kan bara utgå från mig, är det stor skillnad. Svår att beskriva men den känns...

Jag har upptäckt att ungdomar idag säger "jag älskar dig" och "älskling" till kreti och pleti. Ingen urskillnad alls. Nu kommer jag förmodligen riskera att låta som om jag kommer från 1800 talet men jag är av åsikten att man inte kan älska allt och alla. Att säga "jag älskar dig" och "älskling" till någon är för mig något väldigt intimt och privat/personligt. Men om man gör som dagens tonåringar så kan man tydligen säga detta till vem som helst och när som helst.

Under min skilsmässa funderade jag mycket på detta och insåg att "jag älskar dig" hade tappat sin betydelse och starka uttryck. Om någon som lämnar dig ena stunden kan säga "jag älskar dig" för att i nästa säga "by the way, jag vill skiljas", vad betyder då att älska för den personen? För mig tappade den tidigare så starka betydelsen helt sin innebörd. Jag känner att de unga idag inte har den starka kopplingen till orden som jag alltid haft, utom för en kort period innan jag träffade min älskade sambo. Han fick mig att återfå tron på kärleken och han fick mig att återfå känslan och innebörden i orden igen. Vi kände båda under en period att "jag älskar dig" inte betydde något längre och valde därför att använda oss av ett uttryck från Avatar. "Jag ser dig" låter kanske konstigt och löjligt men om man ser någon rakt in i ögonen och med inlevelse säger orden får de en intensitet som är i paritet med "jag älskar dig". Testa själv... :)

Men vad innebär det då att älska någon till skillnad mot att tycka väldigt mycket om någon? För mig är skillnaden solklar. Den du älskar är ditt liv och du går till världens ände och tillbaka för att se till att den personen ska må bra. När du kan säga "jag älskar dig" och samtidigt känna värme i själ och hjärta när du säger det, då är det kärlek. Om du tycker väldigt mycket om någon kan du också känna värme i själ och hjärta, men det är ändå inte på samma sätt. Du vill göra vad du kan för att den du tycker väldigt mycket om för att personen i fråga ska må bra. Men vad är då skillnaden? Det är väldigt svårt att förklara skillnaden eftersom den liksom känns, en känsla är svårt att beskriva eftersom den är olika för alla. Jag hoppas innerligt att inte "jag älskar dig" totalt tappar sin innebörd i de generationer som kommer, det vore synd. Och jag hoppas att den dagen de verkligen känner den äkta kärleken lär de sig vad skillnaden mellan att älska och tycka väldigt mycket om är för dem.

Konstiga resonemang? Ja, kanske... Kommentarer någon?

Kramisar

Kicki


Vänner, kompisar och bekanta

Enligt mig finns det tre "kategorier" av människor man har kontakt med utanför familjen. Det är bekanta som man hör av sig till eller som själva hör av sig lite då och då men som man kanske inte nödvändigtvis träffar. Det finns kompisar som man har kontakt med och träffar lite då och då men som man egentligen inte delar så mycket med och sen finns det vänner. Det är den eller de personer som ställer upp i vått och torrt, som man delar om inte allt så nästan och som man vet finns där alltid.
Bekanta har jag väl ett par, kompisar har jag ochså några stycken men även den kategorin kan ses som rätt liten. Jag väljer medvetet bort dem... Jag har själv bara ett fåtal personer som jag skulle vilja kalla mina vänner. Jag känner att det är bättre att lägga energi och engagemang på dem man vet finns där.
Det är framför allt en person som jag delar i princip allt med. Vi hör av oss när vi känner att vi vill och har lust - inte för att vi måste. När vi pratar med varandra är det som om vi pratade med varandra i går, även om det gått en månad. Det är en riktig vän! Jag vet att hon finns där om jag behöver henne och hon vet att hon alltid kan vända sig till mig om hon behöver stöd och hjälp. Vi träffas inte så ofta som jag hade önskat - det kan kanske bli ändring på det. Eller snarare jag ska se till att det blir ändring på det! Hon är så värdefull för mig och jag vill inte förlora henne för allt i världen! Om du läser detta vet du nog vem du är :)
Kramisar
Kicki

RSS 2.0