När vi två blir ett

Jag är en kantmänniska. Alltså en som gärna äter kanten, eller skalken som en del kallar det, på brödet. Många skär bort den och slänger den... Varför då? En kollega sa häromdagen att det är som att äta allt kött, utom filen... Jag håller med. Tänk dig en limpa bröd med riktigt frasiga kanter. Det är hur gott som helst. Det ska krasa när man biter i det. Då kan man inte ta bort det göttaste... Jag äter också helst ovansidan av en frasig fralla. Dock är det så att sedan operationen äter jag inte mycket mjukt bröd alls. Men det innebär också att jag njuter extra av filen på brödet när jag väl äter :)

 

På söndag fyller kärlekens dotter 20. Vi ska äta på Texas Longhorn, under förutsättning att det inte är allt för mycket kö då man inte kan boka bord. Får se hur de hanterar en magsäcksopererad där... Det första besöket vi hade på en restaurang i den kedjan löpte inte ut väl. Dålig service, trångt i lokalen och halvbra mat till en dyr peng. Detta blir vårt andra besök. Hade det inte varit för att bonusdottern ville äta där hade vi troligast inte gått dit igen...